Kalendarium Språkrådet 2010–2011

Språkrådet och Institutet för språk och folkminnen medverkar på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg 23–26 september. Här kan du få svar på ortnamns- och språkriktighetsfrågor, pröva klarspråkstestet och lämna nyord, lyssna på dialekter och fråga om folkminnen. Du kan även köpa våra publikationer till mässpris. Språkrådets nya skrifter presenteras. Besök oss i vår monter!

Språktidningen är också på plats på Bok- och biblioteksmässan, och är även medarrangör vid två programpunkter: Tidskriftstorget och Grafiska torget. Läs mer på språktidningen.se/bokmassan och på grafiskatorget.se.

Vad kan språkteknologin bidra med för att göra myndigheterna i de nordiska länderna tillgängliga för alla? Det är huvudfrågan för ett seminarium som hålls under två halvdagar i anslutning till SLTC 2010 i Linköping.

Syftet är att samla forskare, teknikutvecklare, myndigheter, språkvårdare och andra med intresse för e-tillgänglighetsfrågor för att diskutera hur språkteknologiska hjälpmedel kan användas för att möta befintliga behov och göra information och service på myndigheterna mer tillgänglig för alla.

Seminariet arrangeras av de nordiska språknämndernas arbetsgrupp för språkteknologi i Norden, Astin, där även Språkrådet sitter med. Läs mer om konferensen.

Samernas nationaldag är den 6 februari. Den firas sedan 1993 till minne av det första samelandsmötet som hölls den dagen i Trondheim år 1917.

Samiska är ett finsk-ugriskt språk. Det består egentligen av flera grupper och dialekter. I Sverige är sydsamiska, nordsamiska och lulesamiska vanligast, men även pitesamiska och umesamiska finns här. Läs mer på vår sida om samiska och på webbplatserna sametinget.se och samer.se.

Unesco har utsett 23 april till världsbokdagen, då böcker och författare firas över hela världen. Datumet är inspirerat av det katalanska firandet av skyddshelgonet S:t Göran, då man även uppvaktar vänner med gåvor i form av rosor och – böcker. Läs mer på världsbokdagens webbplats.

Den 14 maj 1981 fastslog riksdagen att teckenspråk är dövas förstaspråk. Det var första gången som teckenspråket fick en officiell status i Sverige. Sverige var med detta beslut först i världen att erkänna teckenspråket.

Teckenspråket har alltid funnits och använts mellan döva men under flera hundra år ansågs teckenspråket inte vara ett ”riktigt” språk. Det betraktades som ett system av gester och kallades för åtbördsspråk. Åtbördsspråket ansågs bara kunna förmedla konkreta företeelser i världen. För att uttryckta abstrakta idéer måste man lära sig det talade och skrivna språket. I dövskolan fick de döva barnen vid sidan av praktiska göromål lära sig skriva och tala. ”Åtbördsspråket deremot nyttjas för de svagast begåfvade döfstumme”, som det skrevs i Nordisk familjebok 1894. När hörapparaten kom under 1950- och 60-talet trodde man att man kunde bota dövheten i världen. Mycket tid ägnades åt att ”hörsel- och talträna” de döva barnen medan kunskapsinlärningen blev lidande.

Under 70- och 80-talet började forskare i världen intressera sig för teckenspråket som det används av döva. Svensk forskning var tidigt ute. Forskningen visade att teckenspråket har sin egen syntax och morfologi. Dessa kunskaper ledde fram till riksdagsbeslutet 1981 och ett par år senare till att teckenspråk blev undervisningsspråk i specialskolan för döva. Sverige var först i världen med att inrätta en professur i teckenspråk. Det skedde 1990. Idag har flera länder i världen erkänt sina nationella teckenspråk och det pågår forskning i ett 50-tal olika teckenspråk.

Teckenspråkets dag firas av döva i hela landet varje år som minne av riksdagsbeslutet.