I modern standardsvenska används formen tulpan.
Ordet lånades in på 1600-talet i formen tulipan från tyskan, som i sin tur lånat det från italienskans tulipano. Ursprungligen är ordet hämtat från turkarnas benämning på blomman, tülbent (av persiskans dulband ’dubbelt bunden’), som var samma ord som för turban. Formen och färgen påminner ju om huvudbonaden.
I äldre svenska användes ibland just formen tulipan och den förekommer fortfarande som variant, dels dialektalt, dels i sånger och ramsor, t.ex. i sången ”Med en enkel tulipan”. Den extra vokalen gör förstås ordet lätthanterligare i sådana sammanhang. Formen med i är också vanlig i många andra språk, t.ex. i danskan och engelskan.
Formen tulpan finns belagd sedan 1640 och är i dag den standardsvenska formen. Den är sannolikt influerad av nederländskans tulp och tyska Tulpe.
Uttrycket tulipanaros då? Jo, det betydde ursprungligen bara tulpan. Ros används som bekant ofta med betydelsen ’blomma’, gärna också som benämning på blommor som liknar rosor. Senare har tulipanaros kommit att beteckna en korsning mellan tulpan och ros, normalt med den bildliga betydelsen ’omöjlig kombination, utopi, orealistiskt projekt’.
Tulipanaros var också en benämning för vackra, målade tulpaner, särskilt sådana målade på allmogekistor. Möjligen är det detta som är bakgrunden till uttrycket det går väl an/det är lätt att säga tulipanaros, med betydelsen ’det är lättare sagt än gjort’.
Uppdaterad 8 juni 2009
Ansvarig för sidan: Språkrådet