På svenska är participformen specificerad, med verbet specificera och substantivet specificering. Det är de enda formerna som godkänns i ordböckerna. Ordet kommer av latinets specificare, av species ’sort, typ’.
En variantform utan c är också vanlig i svenskt språkbruk, i synnerhet i participformen specifierad. Den är möjligen influerad av engelska specified (jfr även franska verbformen specifier).
Varför stavas ordet då -cerad med c och inte med s?
Grundregeln är att ett verb stavas med s när det finns ett korresponderande adjektiv på -isk. Alltså t.ex. botanisk:botanisera, dogmatisk:dogmatisera.
Ändelsen -icera används i sådana verb som inte har något sådant adjektiv på -isk. Detta gäller t.ex. fabricera, kommunicera, komplicera och just specificera.
Uppdaterad 26 oktober 2009
Ansvarig för sidan: Språkrådet