Tillbaka till vägledningens ingångssida »
Människor ska oavsett modersmål och funktionsförmåga kunna använda en webbplats och alla de tjänster och funktioner som finns där. För att det ska fungera krävs att webbplatsen följer tekniska standarder och är kodad på rätt sätt. Det kan man läsa mer om i vägledningen 24-timmarswebben (ska under sommaren 2011 ersättas av en uppdaterad version 2 som följer WCAG 2.0). Här tar vi upp några saker som är särskilt viktiga att tänka på.
När du länkar till sidor på andra språk, skriv länktexter på det språk du länkar till, alltså ”français” och inte ”franska”. Använd inte flaggor som språkindikation, eftersom länder ofta har flera officiella språk.
Om du länkar till en samlingssida där det finns möjlighet att välja olika språk, använd gärna en ikon på en jordglob (ladda ner ikoner från Funkanu) och komplettera med länktexten ”International” eller, i andra hand, ”Other languages”. Språkingångar bör vara konsekvent placerade och lättåtkomliga på alla webbsidor, gärna i huvudet eller på annan central plats. Svenskt teckenspråk placeras under språkingångar och inte bara under anpassad text (som talsyntes, större teckengrad et cetera).
Icke-latinska fonter kan ibland skapa problem i webbläsare. Om en länk går till ett språk med icke-latinskt alfabet, till exempel kinesiska eller arabiska, kan det därför vara bra att lägga in alt-text på engelska och länktexten som bild. Texter på icke-latinska språk görs ofta säkrast tillgängliga genom publicering (också) i pdf-dokument.
Fundera noga igenom vilken struktur du väljer på en flerspråkig webbplats. Man kan till exempel välja en enklare lösning med separata ingångssidor för olika språk, vilket är vanligast, eller en ambitiösare med flerspråkiga parallellversioner av samma text. Oavsett lösning är det viktigt att talare av ett språk snabbt och enkelt kan se vilka texter på webbplatsen som finns översatta till just det språket.
Har man relativt omfattande webbavdelningar på olika språk, bör man i dessa avdelningar helst också översätta grundläggande navigeringselement som sök, skriv ut och kontakt.
Se till att teckenspråksfilmer har en tekniskt god bildkvalitet och att filmen i övrigt är tydlig: färger och konstraster ska vara rena och tydliga, inspelningsmiljö och talarens klädsel ska vara neutrala och nedtonade, ljussättningen ska vara god et cetera.
Markera de delar av webbplatsen som är översatta till teckenspråksfilm med en särskild teckenspråkssymbol (se till exempel sprakradet.se/teckenspråk). Tillhandahåll också en samlingssida med alla teckenspråksfilmer på webbplatsen. Om webbplatsen har en särskild sida med översättningar till olika språk, bör teckenspråk även nämnas där.
Om det krävs ett särskilt program för att se filmerna, normalt Flash (.flv), Quicktime (.mov) eller Windows Media Player (.wmv), ange var man kan ladda ner det. Nya webbläsare kan ha inbyggt stöd för filmvisning; informera gärna om det.
Teckenspråksfilmerna kommer till sin rätt om de visas i samma webbläsarfönster som motsvarande text på svenska; undvik alltså att öppna dem i eget fönster. Det bästa är att göra filmerna skalbara så att de kan förstoras till helskärmsläge (detta är möjligt i till exempel Flash). Teckenspråksfilmerna tjänar på att vara korta, 2–3 minuter är lagom. Är filmerna längre, är det bättre att dela upp dem i flera kortare filmer.
Talsyntes, det vill säga automatiskt uppläst tal, är bra att ha på sina webbsidor som komplement till textinformation. För personer med annat modersmål, liksom för dem med lässvårigheter och nedsatt syn, kan det underlätta tillägnandet av informationen. Användaren bör själv kunna markera vilken text som ska läsas upp. Allra tydligast blir det med talsynteser som också fortlöpande markerar var i texten uppläsningen sker.
Ska talsyntesen fungera också för andra språk än svenska, behövs det normalt tillägg i tjänsten och särskild språkkodning (så kallade lang-attribut) i de mallar man använder på webbplatsen. För både talsyntes, som erbjuds på webbplatsen, och för skärmläsare, som besökaren själv har kopplad till sin dator, krävs att texter är rätt kodade för att uppläsningen ska fungera tillfredsställande. Se framför allt till att koda textelemet som rubrik, brödtext et cetera, även i Word- och pdf-dokument, och bifoga beskrivningar (alt-texter) för bilder.
Ett komplement till talsyntes kan vara nedladdningsbara ljudfiler, till exempel för separata dokument och längre texter.
Uppdaterad 23 maj 2011
Ansvarig för sidan: Språkrådet