Tillbaka till vägledningens ingångssida »
När en text ska översättas bör man först kontrollera om andra organisationer redan översatt motsvarande text, som man kanske kan återanvända eller länka till. Samarbeta med andra och utnyttja gemensamma grundtexter. Det spar mycket tid och pengar.
Behöver man ta fram en egen översättning, kanske man själv kan klara av översättningar av enklare bastexter kring öppettider, kontaktinformation och liknande, om det finns anställda i organisationen som behärskar det främmande språket. I annat fall ska man anlita en professionell översättare (vilket inte är detsamma som en tolk).
Kammarkollegiet har en lista över auktoriserade översättare som man kan börja med, men det finns också översättare som är bra utan att vara auktoriserade. Att vara duktig översättare innebär inte automatiskt att man är en duktig skribent. Anlita därför helst översättare som också kan skriva goda texter, eller anlita en skribent för det aktuella språket som kan redigera översättningen om det skulle behövas. Ställ krav på översättare att skriva mottagaranpassat.
Statliga organ kan vara förbundna att följa ramavtal, men man måste alltid prioritera språklig kvalitet framför lågt pris. Det förstärks av språklagens krav att myndigheter måste skriva vårdat, enkelt och begripligt.
Om du behöver översättning till ett språk du inte kan läsa alls, tänk på att även beställa sättning och ombrytning till din layout. Du kan även beställa språkgranskning av översättningarna. Testa gärna texterna på talare av språket ifråga innan de publiceras.
De texter som ska översättas bör vara skrivna på klar och begriplig svenska (läs mer om klarspråk hos Språkrådet), och översättningarna bör ha samma enkla språkdräkt. Innan texten översatts kan den dock behöva anpassas ytterligare i både språk och innehåll.
Använd allmänna och entydiga ord, och förklara eventuella kultur- och samhällsspecifika uttryck i speciella ordlistor. När översättningen görs kan man gärna behålla svenska ord inom parentes för centrala begrepp, så att kopplingen till det svenska uttrycket blir tydlig.
Tänk också på att det ofta kan vara bra att ha rubriker på blanketter och liknande både på svenska och på det främmande språket. Det underlättar för den svenskspråkiga personal som ska hjälpa personer med annat modersmål.
Kontrollera översatta fack- och samhällstermer i källor som Lexin (samhällstermer), Rikstermbanken och IATE (fackuttryck). Var generös med förtydligande sambandsord, ge tydliga instruktioner om hur texten ska användas och ta bort innehåll som är irrelevant eller känsligt för målgruppen. Kontrollera också i övrigt vilka språkliga koder som gäller för språket man översätter till. Gör anpassningarna innan texten går till översättning.
Texterna kan ibland också behöva utformas så att de får lite längre hållbarhet än de svenska texterna på webben, som kanske uppdateras oftare. Det gäller även teckenspråksfilmer; det kan vara dyrt att spela in nya filmer när något behöver ändras.
När information ska publiceras som teckenspråksfilm, kan det vara bra att skapa helt nya texter på teckenspråk snarare än att översätta från skriven svenska. Om teckenspråksfilmerna innehåll inte överensstämmer med innehållet i den skrivna texten, är det lämpligt att lägga in undertexter i filmen eller att lägga på en speakerröst.
Att skapa nya texter snarare än att översätta kan ibland vara motiverat även för främmande språk, liksom för lättläst. Bestäm vilket innehåll som måste finnas med i den nya texten och bestäm sedan textstrategi: redigering av svensk originaltext eller skriva ny text.
Mänsklig översättning kostar, och det kan vara frestande att använda de gratistjänster för automatisk översättning som finns på internet, till exempel Google Translate och Microsoft Translate. Sådana tjänster är dock inte avsedda för att producera goda översättningar utan som lässtöd för att ungefärligen förstå texter på språk man inte kan.
För texter med fackord eller speciella samhällsord, liksom för texter som måste vara innehållsligt korrekta, är sådana översättningstjänster mycket tveksamma. Tjänsterna kan också skapa tekniska problem i webbläsaren, och de fungerar inte för webbsidor som kräver inloggning. Vill du ändå erbjuda dina besökare en sådan tjänst, gör det bara för enklare texter med mindre viktigt innehåll och som komplement till befintliga översättningar. Informera också besökarna om riskerna kring översättningskvaliteten (se exempel på sådan information hos Arbetsförmedlingen).
Uppdaterad 9 juli 2010
Ansvarig för sidan: Språkrådet