Avhandlingen

Brytning kan ge sämre rättssäkerhet

Invandrare i Sverige riskerar i rätten att bedömas utifrån sin utländska accent. Till och med användning av tolk i domstolen kan påverka den rättsliga processen och domen negativt, visar en ny avhandling från Umeå universitet. Olika uppfattningar om tolkens roll och bristande kunskap om kulturella skillnader i dialogstrategier kan påverka hur vittnet uppfattas och därmed hota det rättsliga skyddet.

Fredagen den 29 januari försvarar Niklas Torstensson, Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet, sin avhandling i kognitionsvetenskap med titeln ”Judging the Immigrant: Accents and attitudes”. Läs mer på forskning.se. Niklas Torstensson kommer att intervjuas om sin avhandling i programmet Språket i P1 den 26 januari.

Fritidsengelska ger bättre engelska i skolan

Pia Sundqvist har undersökt hur ungdomar ägnar sig åt engelska på fritiden och hur det påverkar deras resultat i ämnet i skolan. I studien ingick 80 elever i årskurs 9, fördelade på fyra klasser vid tre skolor i tre olika kommuner i västra Svealand.

Avhandlingen visar att det råder ett positivt samband mellan den totala tid ungdomar ägnar sig åt fritidsengelska och deras muntliga färdighet i engelska samt storleken på deras engelska ordförråd. Vilken typ av fritidsengelska man lägger tid på spelar en avgörande roll: läsning, dataspelande och internetaktiviteter ger störst effekter, och störst är effekten för pojkarna.

Sundqvist disputerade den 18 december på avhandlingen ”Extramural English Matters – Out-of-School English and Its Impact on Swedish Ninth Graders – Oral Proficiency and Vocabulary”. Läs mer på forskning.se.

Mer intonationsvariation i svenska än man trott

I en avhandling från Lunds universitet gör Gilbert Ambrazaitis jämförelser av intonationen i svenska respektive tyska. Man har tidigare trott att det i svenskan inte funnits samma möjligheter som i t.ex. tyskan att variera melodin i en sats. Men avhandlingen visar att den svenska intonationen varierar mer än man tidigare antagit. De svenska och tyska testpersonerna har fått läsa korta vardagliga texter på respektive språk, där en enkel fras (”i november”) placerats i olika sammanhang, som fråga, svar eller bekräftelse.

Kartläggningen kan få praktiska effekter t.ex. i utvecklingen av talsyntessystem och talsvarstjänster. Man kan få talet i systemen att låta naturligare och systemen att reagera riktigare på användarens tal. Gilbert Ambrazaitis disputerade den 11 december på Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet. Avhandlingens titel är ”Nuclear Intonation in Swedish – Evidence from Experimental-Phonetic Studies and a Comparison with German”.

Läs mer hos Lunds universitet.