Boktipset
Systemet
med fasta släktnamn fick fäste i delar av Europa omkring 1100-talet. Men
varför har vi efternamn? Jo, för att hålla samman familjen, och för att
kunna identifiera och registrera människor. ”Andersson, Pettersson, Lundström och … Beachman – Om nordiska efternamn i sin europeiska omgivning” (2009) är en läsvärd bok om efternamn i Sverige, Norden, England och Tyskland, författad av namnforskaren Eva Brylla.
Varför heter vi som vi gör? Finns det typiskt nordiska namnbildningar? Vad är patro- och metronymikon? Vilka namn har godkänts genom årens lopp i Sverige och vilka har inte det? Detta och mycket annat besvaras i denna bok, som i populär form ger en samlad översikt över uppkomsten och bruket av efternamn i Sverige, i de övriga nordiska länderna samt i Tyskland och England.
Eva Brylla, namnforskare vid Institutet för språk och folkminnen, förklarar i boken också ursprunget till många efternamn där betydelsen försvunnit under årens lopp. Vi får t.ex. veta att Fitzgerald egentligen betyder Geraldsson. Fitz är nämligen en förvrängning av franska fils
de, ’son till’. Det var på den tiden franska var högstatusspråk i England.
Vi får även förklaringar på ett antal kändisars efternamn, från klassiska musiker till moderna idrottspersoner, och en inblick i de engelskklingande namn som blivit populära i Sverige, som Swedenrose, Twistman, Skywolf och Dreamin.
ISBN: 9789197638166
Sidor: 128
Förlag: Bombus
Uppdaterad 3 februari 2010
Ansvarig för sidan: Språkrådet
I ”Varför heter det tonfisk?” har