Vasa, kulla och mas

Efter OS är det dags för Vasaloppet. Det är som bekant uppkallat efter Gustav Vasa, som enligt sägnen tog sig på skidor från Mora till Sälen på sin flykt undan danskarna. (Det nuvarande loppet går i omvänd riktning!) Men när det begav sig hette han inte Gustav Vasa utan Gustav Eriksson, och som kung Gustav I. Men han var av Vasaätten, och den hade i sin tur tagit sitt namn efter vase, d.v.s. en risknippa eller en sädeskärve.

Så varför heter det då inte Vaseätten? Jo, tidigare fick ord som i grundform slutade på -e ändelsen -a i andra former (genitiv, dativ och ackusativ). Förutom själva Vasaloppet har vi också andra lopp som ordnas av samma organisation: Kortvasan, Halvvasan, Tjejvasan m.fl. Vasa har alltså blivit ett nytt ord för lopp av något slag, och det böjs vasan, flera vasor.

Den som vinner ett vasalopp får en krans av en kranskulla eller en kransmas. Kulla är ett ord som betecknar en ung kvinna, i synnerhet en från Dalarna. Det är sannolikt samma ord som använts om exempelvis älghonor och som anspelar på att sådana har ett ”kulligt” huvud utan horn. Och ordet mas är helt enkelt en variant av namnet Mats. Det har varit ett så populärt mansnamn i Dalarna att det allmänt kommit att beteckna en mansperson.