Ssa, sas, sv2 eller sva?

Svenska som andraspråk är ett av de större kursämnena på undervisningsinstitutioner runtom i landet. Precis som ämnesbenämningen svenska för invandrare ofta förkortas sfi, brukar också svenska som andraspråk förkortas. Men med flera olika förkortningar, bland annat ssa, sas, sv2 och sva (ofta även skrivna versalt SSA, SAS, SV2, SVA). Dessa används parallellt, vilket förstås är olyckligt. Så vilken bör man använda?

Förkortningen ssa (svenska som andraspråk) är mest lik sfi (svenska för invandrare) i sin uppbyggnad. Sas är olämplig när vi har både flygbolaget SAS och den informella förkortningen s.a.s. för ’så att säga’. I engelska är L2 (second language) en vanlig förkortning, men det jämförbara sv2 får sägas ha en vardaglig stilprägel.

Vanligast i bruket är sva. Fördelen med den är att svenska även i andra sammanhang ofta förkortas sv. Det gör det lättare att uttolka förkortningen. Vi förordar därför i första hand sva. Det är också den form som Nationellt centrum för svenska som andraspråk använder.

Eftersom förkortningen läses ut som ett ord (inte bokstav för bokstav), bör den i princip skrivas gement. Man kan då skriva sammansättningar utan bindestreck: svalärare. Det går också bra att skriva med bindestreck om man tycker att det blir tydligare: sva-lärare.

Eftersom det ännu inte finns någon enhetlig, vedertagen förkortning, är det dock alltid bäst och tydligast att skriva ut svenska som andraspråk. Gör alltså i första hand det.