Tankesmedja

En tankesmedja utgörs av en grupp människor som utformar, utvecklar och analyserar nya långsiktiga idéer. Det är åtminstone den allmängiltiga betydelsen. Under den senaste tioårsperioden har ordet kommit att användas i allt större utsträckning – men normalt med en snävare betydelse.

I den nyare betydelsen används ordet tankesmedja för att beteckna en mer eller mindre sammanhållen institution, bestående av skribenter och andra debattörer som tillsammans försöker skapa politisk opinion kring aktuella frågor i samhällsdebatten. Tankesmedjorna har ofta uttalade partipolitiska sympatier. Liberala tankesmedjan Timbro och Arbetarrörelsens tankesmedja är två exempel med skilda ideologiska anknytningar. Valtider är bråda dagar för tankesmedjorna.

Tankesmedja finns belagt i svensk text sedan år 1898, då snarast som en poetisk metafor för den mänskliga hjärnan. Smedja har sedan mitten av 1800-talet använts om just hjärnan och det mänskliga intellektet. Det känns igen från uttrycket tankens smedja, ’den plats där tanken formas’. Sammansättningen tankesmedja kan vara bildad från just denna liknelse.

I den nya, politiskt anstrukna betydelsen dök tankesmedja upp i tidningsspråket i början av 1990-talet. Under några år användes engelskans think tank parallellt med samma betydelse; de två var ungefär lika vanligt förekommande i tidningsspråket. Utöver svårigheten att rätta sig efter svenskans språksystem, är dock think tank belastat av att det bland annat också kan användas för enskilda individer, då i betydelsen ’idéspruta’.

Nuförtiden dominerar dock tankesmedja stort i bruket. Det är ett glädjande bevis på att vår svenska ordskatt är en nog så god källa för att finna benämningar på företeelser i vårt samhälle.