Døvefilm i Danmark har tillfälligt stoppat produktionen av barnprogram för döva barn.

Regeringen har nu utarbetat en förordning (2010:21) om statsbidrag för de nationella minoritetsspråken, bidrag som ska fördelas av Institutet för språk och folkminnen.

Systemet med fasta släktnamn fick fäste i delar av Europa omkring 1100-talet. Men varför har vi efternamn? Jo, för att hålla samman familjen, och för att kunna identifiera och registrera människor. ”Andersson, Pettersson, Lundström och … Beachman – Om nordiska efternamn i sin europeiska omgivning” (2009) är en läsvärd bok om efternamn i Sverige, Norden, England och Tyskland, författad av namnforskaren Eva Brylla.

Konkurrensen på läsplattemarknaden hårdnar. Apple släpper snart sin e-bokläsare Ipad, och fler företag är på gång med egna varianter.

Enligt SCB var Alice det populäraste namnet på nyfödda flickor 2009, följt av Maja, Ella och Emma. Bland pojkarna vann Lucas, följt av Elias, Oscar och William.

I en intressant språkspalt gör Olle Josephson språkbokslut för årtusendets första decennium: talspråk, förortssvenska och ”pudlar” blev vanligare.

Den nya minoritetslagen kräver att myndigheter informerar mer på framför allt finska, meänkieli och samiska. Men myndigheterna är illa förberedda.

Vi presenterar tre avhandlingar: en om hur bruten svenska påverkar domstolsförhandlingar, en om hur ungdomars fritidsengelska påverkar engelskan i skolan och en om intonationsmönster i svenska respektive tyska.

I en nyutgiven dokumentärfilm på dvd skildras 1970-talets kamp för dövas rätt till sitt eget språk.

I Danmark blev lømmelpakke 2009 års mesta nyord, och i USA står Twitter och tweet som segrare.

Med anledning av att Haiti drabbats av jordskalv undrar just nu många vilken preposition man ska använda tillsammans med namnet Haiti.

Statliga Sveriges lantbruksuniversitet kräver att ansökningar om bl.a. forskningsfinansiering och anställning ska vara skrivna på engelska. Efter JO-kritik ska SLU se över reglerna.

Gun Widmark har tilldelats Svenska Akademiens språkforskarpris 2009.

Sverige fick den 1 januari en ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Göteborgs-Postens Fredrik Tenfält irriterar sig på den onödiga engelskan, eller slappengelskan. Som när rea kallas sale.

Vetenskapsradions Språket har finska som tema den 5 januari. Sverigefinska reportern Sanna Posti Sjöman lyssnar på sverigefinnar och professor Jarmo Lainio berättar om generationsskillnader i sverigefinnars språk.

Två artiklar i dagens Svenska Dagbladet visar hur språklagen ställer krav på högskolor och offentlig förvaltning.

På nylanserade minoritet.se hittar du information om våra nationella minoriteter och deras språk: samiska, finska, romani chib, meänkieli och jiddisch.

Med några få dagar till julafton passar vi på att tipsa om några roliga, aktuella språkböcker att lägga under granen.