Klarspråkskristallen

Temat för Klarspråkskristallen 2012 är ”Klarspråk inte bara för majoriteten – hur vi når ut med information på andra språk än svenska?”. Språklagen kräver att den offentliga förvaltningen ska använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk, och det omfattar även andra språk än svenska. Den centrala frågan är därför: Hur når ni ut med information på andra språk än svenska? Ge gärna konkreta exempel och beskriv utförligt hur ni tänker och hur ni arbetar, med utgångspunkt i exempelvis följande frågor:

• Hur anpassar ni kommunikationen för att nå ut till era olika mottagargrupper? Hur kommunicerar ni på deras villkor?
  
• Vilka mottagargrupper är särskilt viktiga för er? Varför? 
• Vilken information väljer ni ut? Varför?
  
• Vilka kanaler väljer ni för kommunikationen, beroende på mottagargrupp? Väljer ni trycksaker, webbplatsen eller kanske något helt annat sätt för att nå ut?
  
• Vad vet ni om begripligheten för mottagarna? Hur mäter ni den?
  
• Hur gör ni för att era översatta texter ska hålla en god kvalitet?
  
• Upphandling av översättare kan vara ett problem, särskilt om man har små resurser. Hur hanterar ni det? Vad prioriterar ni?
  
• Hur värderar ni språkkunskaper hos era anställda, eller vid rekryteringar?
  
• Hur arbetar ni för att höja medvetenheten om dessa frågor inom organisationen?
  
  

År 2011 var temat klarspråksarbete. Priset delades mellan Helsingborgs stad och Verket för högskoleservice, som bägge skapat ett arbetssätt för webbutveckling som gynnar såväl medborgarna som den egna organisationen. Läs pressmeddelandet med juryns motivering. Se även Klarspråksbulletinen 2/2011 (pdf).

År 2010 delades två klarspråkskristaller ut, i två skilda kategorier. Vinnare i kategorin domar och domstolsbeslut var Hovrätten för Västra Sverige, tack vare en dom som trots ett komplicerat innehåll är skriven på ett pedagogiskt och nyskapande sätt. Vinnare i kategorin webbtexter var Centrala studiestödsnämnden (CSN), för myndighetens lättillgängliga och pedagogiskt utformade webbinformation, liksom för det systematiska arbete som ligger bakom den. Se Klarspråksbulletinen 2/2010 (pdf).

Klarspråkskristallen 2009 gick till Riksbanken. Temat för tävlingen detta år var ”Klarspråk i rapporter – sammanfattningen som viktigt verktyg”. Riksbanken tilldelades kristallen för arbetet med rapporterna ”Riksbankens penningpolitiska rapport” och ”Finansiell stabilitet”. Se Klarspråksbulletinen nr 2, 2009.

Klarspråkskristallen 2008 gick till Försäkringskassan. Årets tema var ”Beslut vi begriper” och Försäkringskassan fick priset för sitt nära och prestigelösa samarbete mellan jurister och språkvårdare som lett fram till pedagogiska och genomtänkta riktlinjer för hur beslut ska skrivas på Försäkringskassan. Se Klarspråksulletinen nr 2, 2008 och Språkrådsdagen den 8 maj.

År 2007 delades ingen klarspråkskristall ut, eftersom klarspråksverksamheten då nyligen flyttat från Regeringskansliet till Språkrådet

Klarspråkskristallen 2006 gick till Centrala studiestödsnämnden (CSN) för projektet "Kvalitet i CSN:s e-post". Hederspriset Lilla klarspråkskristallen gick till Jordbruksverket för ett pedagogiskt informationsmaterial om EU-stöd för lantbrukare. Se Klarspråksbulletinen nr 2, 2006

Klarspråkskristallen 2005 gick till Skatteverket i Västerås och i Örebro, för det annorlunda projektet Språkdialogen där man bjudit in allmänheten för att testa handläggarnas texter. Hederspriset Lilla klarspråkskristallen gick till Karlstads kommun för långsiktigt och ambitioöst språkvårdsarbete och till eldsjälen Nils-Inge Enlund för hans enträgna arbete med att stärka teckenspråkets ställning. Se Klarspråksbulletinen nr 2, 2005

Klarspråkskristallen 2004 gick till Karin Carlson, biträdande professor i mikrobiologi vid Uppsala universitet, för hennes ovanliga och viktiga insatser för att motverka att svenskan slås ut av engelskan inom naturvetenskaplig forskning och högre utbildning. Handikappombudsmannen (webbprojekt) och Norrköpings kommun (enträget språkvårdsarbete som gett resultat) fick hederspriset Lilla klarspråkskristallen. Se Klarspråksbulletinen nr 1-2, 2004

Klarspråkskristallen 2003 gick till Skattemyndigheten i Linköping för en föredömligt grundlig, systematisk och kunnig översyn av brev och skrivelser till medborgare och företag. En liten kristall gick till nämndsekreteraren Anita Pospisil på Bromma stadsdelsförvaltning. Se Klarspråksbulletinen nr 2, 2003

Klarspråkskristallen 2002 gick till Kommittén om vård i livets slutskede för ett välskrivet betänkande. Var sin liten klarspråkskristall fick Riksskatteverket (träget klarspråksarbete) och Socialstyrelsen (för att de arbetar med att integrera, inspirera och införliva språkvården i arbetet). Se Klarspråksbulletinen nr 2, 2002

Klarspråkskristallen 2001 gick till Stig Wallerman, informationschef i Borås kommun för klara och begripliga texter. Två småkristaller gick till Premiepensionsmyndigheten (informationsmaterialet i valpaketet inför premiepensionsvalet) och till Wiwi Samuelsson på Migrationsverket. Se Klarspråksbulletinen nr 2, 2001